Det är som att jag vaknat ur en lång dvala, som om jag ställt mig utanför min värld en stund och tittat på, och nu har jag klivit in igen och det är full aktivitet (oj vilken bra inledning, ojoj). Hursomhelst är det mycket action nu och det är precis vad jag behövt (dessutom börjar jag se ljuset i tunneln då jag bara har 3 dagar kvar i ica-skjortan...)
Imorse fixades lägenhetsproblemet! Efter att jag skickat ut brev och telefonterroriserat samtliga hyresrättföreningar i Linköping så dök denna etta upp som från ingenstans, 37 kvadrat på Ågatan rakt över Nationernas hus (mycket party party) med KÖK, tvättmaskin och mikrovågsugn! Maia på Ågatan. Det känns fint (även om jag alltså inte sett lägenheten).

Börjar så smått känna mig nervös inför nollning och grejer. Affärsjuristernas overaller är tydligen gula, jag menar, jag har aldrig passat i gult! Dessutom är jag rädd att jag inte klarar spriten då jag varit lugn som en filbunke i sommar, och tänk så har Frankrike och dess mängder vin och andra farligheter redan skadat mina hjärnceller så pass att jag helt enkelt blivit för dum för att plugga? Återstår att se.

Vackert land vi bor i

Äntligen händer det något, vilket också innebär att jag äntligen gjort upp med mina spöken (franska och svenska) och bestämt mig. Den 10 augusti börjar en ny era, som inleds med en roadtrip upp till linköping med allt mitt pick och pack + en underbar kusin och dennes pojkvän. Sen följer tre veckor av Nolle-P, som tydligen innebär färgglada overaller, galna lekar och oerhörda mängder alkohol. En liten nagel i ögat är att jag inte har någonstans att bo än, men det hoppas jag kommer att lösa sig av sig själv.. Eller så. Just nu är jag så upprymd över att för första gången denna sommaren känna att jag är på väg någonstans på egna ben och att Frankrike dessutom finns kvar därnere och väntar på mig. Je reviens vite et plus sage ma chérie!

Det är bara synd att när man äntligen börjat njuta av sommaren är den redan över. Tur att vi trots allt hann med några sweet summer's nights.