Highlights from Linkan

Tackfest 14/10 - aerobictema


Finsittning Gasquen 29/8


Tackfesten - mycket gott fulvin


Nolle-P - augusti


München Hoben på Nolle-P, guldtrion

I heart Malmoe

I helgen har jag återupptagit min relation med Malmö och vi är nykära. Vet inte vad det beror på men jag känner mig plötsligt så hemma här, vilket jag ju på sätt och vis också är. Igår invaderade släkten Bunkeflo och innan dess hade jag och mamma varit på en av våra beryktade shoppingrundor - utan att en enda gång vilja ha ihjäl varandra! Kanske en liten överdrift men det kändes hemskt vuxet av mig att jag inte hela tiden hade lust att irritera henne.

Har precis uttnyttjat skrivaren hemma och skogens träd till max (eftersom jag inte har någon skrivare i linkan) och nu ska jag försöka plugga en liten stund innan det är dags för lägenhetstömning, flyttlass till svedala, promenad med siri och söndagsmiddag med ida och alva. Ojojoj.

The number one procrastinator

Det finns helt enkelt en miljon grejer jag hellre gör än att läsa om intern och extern giltighet, rättskälleläran och Rawls teorier om osynlighetsslöjan. Efter att ha lämnat sängen imorse vid 8 för att förflytta mig till skrivbordet har jag åstadkommit en massa andra bra (och mindre bra) saker:

* Sett alla youtube-klipp som finns att hitta om Obama, sett vinnartalet igen och konstaterat att det känns jävligt bra. Det här måste ju räknas som en bra punkt?
* Skrattat en smula åt Sarah Palin (återigen på youtube)
* Städat i köket och svabbat golvet (säger en del om hur mycket jag vill plugga)
* Fått upp världens största julstjärna i fönstret (efter många om och men)
* Druckit ca 10 koppar kaffe (lite överdrivet kanske, koffeinhalten är i vilket fall hög)
* Youtube igen, denna gången obsessat över allt angående Heath Ledger (insåg återigen vad världen förlorat, not just a pretty face that one...)
* Kommit ytterligare några cm på min stickning (viktigt eftersom jag inte kommer att ha råd att köpa julklappar och är för gammal för att komma undan med teckningar till mina släktingar)

Känns som en bra dag det här, nu önskar jag bara att ett mirakel ska trycka in 200 sidors rättsteori i min trötta hjärna.

För ovanlighetens skull har ödet valt en bra dag att vara sjuk på, en såndär grå och regnig måndag när man egentligen bara vill sitta inne. Helgen var fin och jag blev ett år äldre, tjoho!

Sitter här och längtar mig bort till framtiden på något sätt, hade varit skönt att spola till ungefär maj, eller åtminstone tills den här satans rättsteoritentan är över... hursomhelst ska jag till Malmö på fredag och det ska bli helt obeskrivligt underbart!!!

Varför är november månad så grå jämt? Mamma påstår att den 8:e november 1988 var himlen klar och blå, men jag börjar misstänka att hon försöker idealisera min födelsedag mest för att jag inte ska må dåligt.
Sitter just nu i min oförskämt bekväma fåtölj och fascineras av att det är så grått i Linköping idag att jag inte ens kan se domkyrkan. Det är med andra ord en sån dag när det krävs mycket goda anledningar för att man ska ta sig ut överhuvudtaget. En sådan anledning är idag att en viss David behöver hjälp med flytten, en annan är att jag måste ta mig till syaffären för att köpa garn till syjuntan ikväll (ja, jag har officiellt blivit en pysslig pensionär på senaste). Har kommit på att jag alltid gillat att sy, pilla, sticka och virka så det ska bli min nya hobby. Finns inget bättre än skapandet, visst?

Först måste jag dock ta mig igenom den franska facktexten till vårt seminarium på fredag. Mon dieu, sauvez-moi!

New beginning

Hej. Det var ett tag sen sist. Tänkte att det kunde vara en bra idé att låta bli det här självblottandet ett tag, men tillslut så vinner ändå den där längtan efter att skriva av sig, det finns få saker som känns bättre.

Man kan säga att ett nytt liv dragit igång. Det visade sig att de gula overallerna var ganska fina och juridik känns helt okej. Jag vet inte om vi är hand i handske än dock, och det känns lite konstigt att lära känna en ny svensk småstad som känns så bekant men samtidigt så främmande, men jag antar att jag får ge det lite mer än 2 månader innan jag flyr.

Sitter här i min underbara lilla lägenhet på Ågatan och har en skönt lat söndagseftermiddag. Snart får jag nog hoppa in i duschen för det vankas söndagmiddag med syster Lisa och hennes fästman (har alltid gillat det ordet) och tillsammans ska vi trolla med vitkålshuvudet jag släpade hem från Maxi förra veckan. Livet är helt enkelt lite lugnare nuförtiden, trots galna sittningar och mycket fulvin emellanåt. När vi inte har tenta-p och myser med lagboken i skolan hela dagarna så utforskar vi vad linköpings studentliv har att erbjuda i övrigt och det har hittills inte varit till någons besvikelse.



Ibland blundar jag och föreställer mig att jag är på rue Beaubourg igen. Jag hör balkongdörren som skakar när bussarna kör förbi och det envisa tutandet från irriterade franska bilister. Sen ser jag dig där sittandes på balkongen bakom de röda gardinerna och mitt hjärta slår dubbelvolter när du reser dig med ett leende på läpparna och kommer in för hålla om mig där jag sitter på sängen. Då vet jag alltid att det är dags att öppna ögonen och återkomma till verkligheten, fastän det är svårt att släppa drömmar när de är som bäst.