Visst är det underbart att komma hem? Hem. Vad är hem egentligen numera, och kan man ha mer än ett? Underbart är att träffa familjen igen, att träffa de man bryr sig om, kanske också få en insikt om vilka de egentligen är och att få rota runt i sitt rum igen och minnas allt. En vecka har gått och underbara studentskivor, bussresor och framförallt soldagar har passerat. Vem trodde att det skulle vara varmare i Malmö än i Paris? Michelle kom som en fin Parisfläkt för några dagar sen och det kommer kännas konstigt när hon åker. Då är det bara jag och Yasna kvar med våra minnen.
Allt är egentligen så bra det kan vara, vill jag säga, kanske även bättre än förväntat, men på något sätt känner jag mig avtrubbad. Som om jag glömt något viktigt någonstans och förträngt det, och nu ekar det tomt inombords. Det är du, det är alltid du, och jag inser att jag måste lägga dig i en låda med mina finaste minnen och lämna dig där tills du slutat spöka i mitt huvud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar