Ibland undrar jag hur jag hamnar i vissa mer eller mindre ångestframkallande situationer. Jag är alldeles för bra på att göra saker jag kanske tror är bra för mig själv men som jag egentligen inte vill, och inser alldeles för sent detta. Jag måste nog dessutom vara sämst i världshistorien på att säga NEJ, något som jag planerat lära mig detta året men som jag hittills inte direkt gjort framsteg med. Jag är verkligen trött på att vara så lätt att köra över, men ändå låter jag folk ständigt backa fram och tillbaka på mig, och på något sätt har detta lett till att jag nu har en pojkvän som vägrar prata med mig. Vad gör jag nu?
Till råga på allt är det jävligt jobbigt att ha någon spökandes i huvudet hela tiden. Snälla bara försvinn.
Oj vilket konstigt jag-inlägg. Blir nog alkolås i framtiden. Bonne nuit!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej darling! Vad kul och se att du har börjat skriva igen. Visst är det skönt att skriva av sig ibland? Kan vi skypa imorgon(måndag)? Love you!
Skicka en kommentar