Om det är något jag lärt mig sen jag flyttade hit är iallafall att kvällen sällan slutar som man tror, och oftast slutar den väldigt sent. Några stora missförstånd har retts ut, löften har tagits (jag lovar mamma) och trycket har lättat något. Tänkte bara säga det.
Imorgon ska jag till Père Lachaise, där jag pinsamt nog inte varit än, för att hälsa på Edith Piaf och tända ett litet ljus. Det är bra att ha en plan tror jag.



(Är min berg-och-dalbana normal? Eller, jag vill nog inte veta svaret)